Föräldraansvar enligt FB

Termen "föräldraansvar" bör inte användas då man menar föräldrars skyldighet att vårda funktionshindrade barn.
___________________________________________________________


Föräldrabalkens regler om föräldraansvar finns bl a i 6 kap 1 och 2 §§.

Reglerna bygger på en lång tradition och trots att ordalagen varit annorlunda har de sakliga ändringarna inte varit särskilt genomgripande. Ett exempel på saklig ändring är att kroppslig bestraffning ("tukta", "aga") förbjudits.

Termen "vårdnad" kom in i lagtexten genom lagstifning år 1920, bl a lagen om barn i äktenskapet, vilka ersattes av FB år 1949.

Termen "föräldraansvar" finns inte i lagtexten. I delbetänkande av Utredningen om barnens rätt, SOU 1979:63, Om föräldraansvar föreslogs att termen "vårdnad" skulle ersättas med "föräldraansvar". Någon saklig förändring av innebörden i vårdnadsbegreppet avsåg utredningen inte att åstadkomma med detta. Men utredningen ansåg att "föräldraansvar" bättre uttryckte att föräldrarna hade ansvar för sina barn i den omfattning som lagen anger. Utredningen anförde också att uttrycken rättslig vårdnad och faktisk vård har skapat begreppsförvirring hos många människor. (s 61-62).

Om föräldraansvarets innehåll anför utredningen vidare följande. "För en harmonisk utveckling hos barnet är det av vikt att föräldrarna i möjligaste mån försöker tillgodose barnets grundläggande behov. I detta ligger att hänsynen till barnet skall vara det primära, dvs barnets rättmätiga behov skall gå före föräldrarnas egna intressen. Det sagda innebär dock inte att föräldrarna ensidigt skall tillgodose barnets behov och intresse. En avvägning måste ske mellan vad barnet och den övriga familjen kräver. Även syskons behov måste tillfredsställas. Likaledes har föräldrarna krav på att få leva ett liv som i rimlig utsträckning tillfredställer dem själva." (s 64) "Ifråga om den fysiska omsorgen har utvecklingen gått i den riktningen att samhället i allt större utsträckning kommit att lämna stöd åt barn och barnfamiljer. Syftet är att underlätta för föräldrarna att skapa förutsättningar för att barnen skall få en god uppväxt och att över huvud taget ge ekonomisk trygghet åt familjerna". (s 63)

I prop 1981/82:168 anförde depch att man "bör behålla uttrycket vårdnad som beteckning för det juridiska ansvaret om ett barns personliga angelägenheter". Depch anförde vidare att det kunde vara lämpligt att utredningen, i samband med att den överväger "samspelet mellan vårdnadsreglerna och förmynderskapsreglerna på nytt diskuterar om det går att hitta ett bättre uttryck än vårdnad för att markera skillnaden mellan det juridiska ansvaret och den faktiska vården av ett barn". (s 21) Då det gäller föräldraansvarets innehåll anförde depch "Att barnets vårdnadshavare skall se till att barnet får sina grundläggande behov enligt 1 § tillgodosedda innebär inte att vårdnadshavaren personligen måste tillgodose dessa behov, även om det normalt bör vara så att vårdnadshavaren själv tar åtminstone någon faktisk del i barnets vård och fostran. Ett stort ansvar för att barnet får en god uppväxt vilar också på samhället. En viktig del utgör här den kommunala barntillsynen, förskolorna och de fritidsaktiviteter som det allmänna erbjuder barn och ungdomar. Genom samhällets socialtjänst kan vidare de barn och föräldrar som behöver det få särskild hjälp. En betydelsefull roll spelar vidare det ekonomiska stöd i olika former som samhället ger till barn och barnfamiljer, vare sig det är fråga om ett direkt stöd, - t ex barnbidrag - eller indirekt stöd i form av exempelvis fri eller subventionerad utbildning, vård eller behandling". (s 61)

Även i andra avseenden markerar depch skillnaden mellan skyldighet att se till att en insats kommer till stånd (föräldraansvaret) och plikten att utföra den. T ex i fråga om skyldigheten att barnet får uppehälle., där depch påpekar: "Det är emellertid en sak för sig vem som har det ekonomiska ansvaret för barnets underhåll. En annan sak är vem som skall bevaka att detta ansvar fullgörs". (s 23)

På samma sätt påpekas att vårdnadshavarna skall se till att barn får utbildning. Då det gäller grundskolan framhålls skolplikten. Ifråga om studier på högre nivå kan det vara av stor betydelse vilka ekonomiska förutsättningar som föreligger. Barnet kan också vara beroende av ekonomiskt stöd i annan form. (s 23)

Det talas vidare om vårdnadshavarens ansvar för barnets "grundläggande behov", "grundläggande rättigheter", och "grundläggande utbildning".

Slutligen kan här även citeras LU 1975/76:33 i anledning av förslag om regler om gemensam vårdnad. "Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att rättslig vårdnad om barn inte är detsamma som faktisk vård om barnet. I den allmänna debatten hävdas det ofta att dessa två begrepp likställs eller sammanblandas" (s 80).

I FB 6:2 anges också att vårdnadshavaren svarar för att barnet får den tillsyn som behövs. Därmed menade utredningen en uppsiktsplikt i första hand tillkommen för att skydda barnet från att skada sig själv, men även för att skydda andra från att bli skadade till egendom eller person av barnet. Man hänvisar till vissa regler om straffsanktion mot vårdnadshavare som brister i uppsikten och till reglerna om skadestånd. (s 64-65). Depch betonade att bestämmelsen var "ett uttryck för den skyldighet att hålla tillsyn över barnet som vårdnadshavaren har gentemot utomstående". (s 23)

Diskussion

Då det gäller stöd till funktionshindrade barn och deras familjer har det på sistone talats om föräldraansvar enligt föräldrabalken på ett sätt som innebär just en sådan sammanblandnig som LU talar om och varnar för, eller begreppsförvirring enligt Utredningen om barnens rätt.

Det är dock viktigt att hålla isär vårdnadshavarnas skyldigheter enligt FB från insatser som föräldrar gör för sina funktionshindrade barn. Förarbetena till FB säger inte något om föräldraansvaret när det gäller funktionshindrade barn, men när det antyds att ett barn kan behöva särkilt stöd - såsom i prop 1981/82:168 "vård och behandling" - hänvisas till samhällets insatser.

FB ålägger föräldrarna att se till att insatser kommer till stånd. Men det är inte reglerna i FB om vårdnad/föräldraansvar som skapar skyldighet för en förälder att ge ett funktionshindrat barn den vård som funktionshindret medför. Däremot ligger det i föräldransvaret att se till att barnet får del av de stödinsatser som samhället har att erbjuda!

Föräldrarnas ansvar eller rätt grundar sig på gammal sedvänja, där föräldern/fadern eller ätten hade en nästan oinskränkt makt över barnet. Den lagstiftning på detta område som under tidernas gång tillkommit får ses som en inskränkning i denna makt. Det faller inom föräldraansvaret enligt FB att se till att skolpliktiga barn kommer till skolan.

Man bör därför inte använda termen föräldraansvar då man menar föräldrars skyldighet eller plikt att personligen arbeta med barnen.

Då det gäller regler för direkta insatser av föräldrarna ger föräldrabalken således några regler till skydd för barnet, såsom förbud mot kroppslig bestraffning och skyldighet att se till att barnet inte skadar sig. Likaså kan även en utomstående som skadas av barnet rikta krav mot en förälder som brustit i sin tillsyn. Med tillsyn enligt föräldrabalken avses således inte den extra tillsyn som ett funktionshindrat barn kan kräva på grund av en medicinskt skada.

FB ålägger föräldrarna underhållsskyldighet gentemot sina barn. Men FB ålägger inte föräldrarna att själva uppfostra eller vårda barnen.

Det finns således inte något förbud för föräldrar att lämna sina barn. "Samhället" får i sådana fall ta över den faktiska vården men kan kräva att föräldrarna efter sin förmåga betalar för barnens uppehälle.

Det finns inte något lagstadgat föräldraansvar som ålägger föräldrar till funktionshindrade barn att vårda barnen själva....

_________________________________________________

När man införde bestämmelser som syftade till att alla barn skulle lära sig läsa, ålade man inte föräldrarna någon skyldighet att undervisa barnen. Samhället stod fört skolorna. Man införde skolplikt som innebär att föräldrarna har skyldighet att se till att barnen kommer till skolan. Detta överensstämmer med den princip som FB är uttryck för.
__________________________________________________________

Märk att "tillsyn" och "grundläggande behov" har helt olika betydelser i Föräldrabalken och LSS/LASS.
_________________________________________________

LSS och LASS, förarbeten och rättspraxis

När Regeringen i prop. 1995/96:146 föreslog ett "förtydligande" i LSS
av innebörd att man vid behov av personlig assistans till barn under 16 år särskilt skulle beakta föräldraansvaret reagerade Riksdagen. Se socialutskottets betänkande bet. 1995/96:SoU15 sid 18. Riksdagen fann att "förtydligandet" kunde uppfattas som att syftet skulle vara att ställa större krav på föräldrar med funktionshindrade barn än andra föräldrar. Riksdagen godkände därför inte förslaget i prop i denna del. Utskottet anförde: "Uppfattningen att kompensation skall lämnas för extra omvårdnadsbehov, merarbete och merkostnader till följd av funktionshinder är sedan många år en vedertagen princip inom handikappområdet." Hela Riksdagen ställde sig bakom detta uttalande.

I Regeringsrättens dom den 25 mars 1995 i mål nr 12061-95 ang personlig assistans åt Niclas N, ( Publicerat i Regeringsrättens Årsbok RÅ 1997 ref 23 I) anförde Regeringsrätten följande: "Av vad som anfördes i samband med riksdagsbehandlingen av förslagen till ändringar i LSS och LASS framgår att det normala föräldraansvaret skall beaktas på så sätt att det endast är hjälpbehov som går utöver vad som är normalt för ett barn i ifrågavarande ålder som skall läggas till grund för bedömningen av behovet av personlig assistans. För ett friskt barn i Niclas ålder, 12 år, är behovet av hjälp med de grundläggande behoven i den mening som avses i 9 a § LSS av begränsad omfattning. Det är därför inte möjligt att med hänvisning till föräldraansvaret bortse från någon nämnvärd del av den tid som krävs för att tillgodose Niclas grundläggande behov."

_________________________________________________

Som regel skall man således inte behöva ta någon hänsyn till Föräldraansvaret då det gäller att bedöma rätt till personlig assistans för de grundläggande behoven. Endast då det gäller mycket små barn kan denna fråga behöva diskuteras. Först då det gäller assistans för annat än de grundläggande behoven kan det som regel finnas anledning att jämföra med föräldrabalkens regler och det arbete som ett barn utan funktionshinder normalt kräver av sina föräldrar.