Redaktionen har åter nöjet att hälsa prenumeranterna välkomna till detta sommarnummer av OFUS JUST DET.

Genom ett avgörande som kan få en klargörande betydelse beviljades en kvinna assistansersättning för hjälp att bereda maten trots att hon kunde äta själv. Kvinnan led av allvarliga störningar i sina tarmfunktioner. Länsrätten och kammarrätten hänförde hjälpen med att bereda hennes mat som hjälp med hennes grundläggande behov. Motiveringen var följande. Behov av hjälp med matlagning räknas normalt sett inte in i de grundläggande behoven. NN behöver emellertid en sådan strikt och särskilt utformad diet, att hennes behov av hjälp med matlagning måste anses vara sådan annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade.

I numret refereras vidare tre avgöranden av Regeringsrätten som rörde bistånd enligt SoL.

Två makar var beviljade löpande ekonomiskt bistånd. De bodde i en enrummare. De flyttade till en tvårummare. Hyran för denna var högre än för ettan. Socialnämnden tog vid den fortsatta beräkningen av makarnas bostadskostnad inte hänsyn till den högre hyran. Regeringsrätten bedömde att makarna med hänsyn till den högre bostadskostnaden var berättigade till bistånd med ett högre belopp.

Frågorna i målet var dels om det var nödvändigt att byta bostad för att tillförsäkra S A och hennes make en skälig levnadsnivå, dels vilken betydelse det kunde ha att makarna inte samrådde med socialnämnden i samband med att de flyttade. Vidare jämfördes kommunens riktlinjer för bostadskostnad, baserade på de lokala förhållandena, med Försäkringskassans föreskrifter baserade på ett genomsnitt för hela landet.

Nästa refererat avgörande av Regeringsrätten gällde beräkning av bostadskostnad för en pensionär som haft kostnader för reparation av sin bostad. Socialnämnden tillämpade samma beräkningsgrund som gällde då Försäkringskassan bedömer rätt till bostadstillägg för pensionärer, d.v.s. en schablon som inte tar hänsyn till de individuella kostnaderna. Såväl länsrätten som kammarrätten och Regeringsrätten ansåg att hänsyn skulle tas till reparationskostnaderna

Det tredje av dessa referat handlade om en nittioårig kvinna som ansökte om bistånd i form av boende på servicehus. Socialnämnden avslog ansökan. Såväl länsrätten som kammarrätten och Regeringsrätten bedömde att hon hade rätt till insatsen boende i servicehus.

Regeringsrätten beaktade bl.a. hennes känsla av otrygghet och tog hänsyn till hennes höga ålder. Regeringsrätten framhöll vidare att hon kände sig socialt isolerad.

I ett referat av en kammarrättsdom gör redaktionen kommentaren att socialnämnden varit passiv i sin processföring. Det gällde en artonårig kvinna som bodde i en bostad med särskild service för vuxna. Hon var också beviljad daglig verksamhet och kontaktperson. Hon ansökte om att få ledsagarservice istället för kontaktperson. Kammarrätten beviljade hennes ansökan. Rättsfallet är instruktivt för hur domstolarna kan göra olika bedömningar av hur bevisbördan skall fördelas mellan parterna.

I en annan kammarrättsdom fick en person avslag på ansökan om korttidsvistelse för att delta i ett sommarläger på Furuboda folkhögskola.

Regeringsrätten förklarade i ett refererat avgörande att ett kreditupplysningsföretag hade rätt att få ut uppgifter om ifall vissa namngivna personer hade fått förvaltare utsedda.

Vi har slutligen refererat två avgöranden från Regeringsrätten som gäller återkallelse av läkarlegitimation på grund av brottslig verksamhet. I det ena fallet hade läkaren dömts för barnpornografibrott och i det andra för ekonomiska brott. Domarna är mycket utförliga såväl beträffande omständigheterna i fallen som beträffande lagar och förarbeten. I båda fallen ansåg Regeringsrätten att legitimationen inte skulle återkallas.