Välkomna till ett nytt nummer av OJD.

Bland de publicerade referaten vill vi särskilt nämna följande.

Tillfällig utökning av personlig assistans kan vålla en hel del huvudbry. I en av domarna i detta nummer gör kammarrätten en utförlig analys av vad som är varaktigt behov, och därför ska bedömas av Försäkringskassan som ansökan om assistansersättning, och tillfälliga behov. Vidare ger kammarrätten ett pedagogiskt användbart exempel på hur de individuella omständigheterna ska bedömas. Målet gällde en 60-årig kvinna som begärde tillfällig utökning av sin assistans för att kunna delta i träning enligt Petö-metoden. Utökningen bestod av behov av dubbel assistans. Kammarrätten avslog denna ansökan. Kvinnan ansökte också om tillfällig utökning av assistansen för att göra en två veckors semesterresa. I detta fall ansåg kammarrätten att hon hade rätt till att få tillfällig utökning av assistansen för dubbel assistans under resan.

En person som hade en grav hjärnskada efter ett långvarigt missbruk av lösningsmedel bedömdes inte tillhöra personkretsen enligt LSS.

Likaså bedömdes en person med Chrons sjukdom inte ha ett så varaktigt funktionshinder att han tillhörde personkretsen i LSS.

I vad mån kostnad för behandlig som inte omfattas av högkostnadsskyddet är en återkommande fråga i rättspraxis. Detta nummer innehåller två referat som är exempel på detta. Det ena fallet gällde kostnad för massage som var medicinskt motiverad. Kammarrätten fann dock att det inte saknats möjlighet för sökanden att erhålla behandling inom högkostnadsskyddet. Det andra fallet gällde en person som fick biverkningar av den behandling som landstinget erbjöd. Behandlande läkare bekräftade detta liksom att personen blev sämre när den alternativa behandlingen avbröts. Kammarrätten ansåg trots detta att hänsyn inte skulle tas till kostnaden.

I ett referat bedömdes om en hörselskada var ”av det slag” att den skulle anses som grav i den mening som avses i HVL.

En man ansågs av försäkringskassan, med stöd av utlåtanden av två försäkringsläkare, vara så arbetsför att han inte kunde få sjukpenning. Kammarrätten, som bedömde att behandlande läkares intyg tillsammans med intyg från arbetsförmedlingen vägde tyngre än försäkringsläkarnas utlåtanden, beviljade handikappersättning.

I en refererad dom, som gällde rätt till personlig assistans, bedömdes makes ansvar enligt äktenskapsbalken. I samma mål var fråga om i vad mån beviljad handikappersättning skulle påverka rätten till personlig assistans. Kammarrätten gjorde jämförelse med fall då vårdbidrag beviljats. Då det var fråga om den personliga assistansen bortsåg kammarrätten således från att handikappersättning beviljats och att Försäkringskassan därvid tagit hänsyn till samma behov som omfattades av ansökan om personlig assistans.

I en dom gör kammarrätten en i förhållande till andra avgöranden ganska sträng bedömning av föräldraansvarets omfattning. Det gällde assistansersättning till en överaktiv autistisk sexåring. Kammarrätten menade att föräldraansvaret sträcker sig längre än att tillgodose behoven hos ett genomsnittligt utvecklat barn, eftersom variationen av vad som kan anses vara "normalt" är betydande.

En person, som haft assistansersättning för assistans i daglig verksamhet, flyttade till gruppbostad. Assistansersättningen måste därför upphöra. Personen ansökte om personlig assistans hos socialnämnden, som avslog ansökan. Kammarrätten som ansåg att det inte fanns anledning att anta att socialnämnden inte skulle kunna uppfylla sitt ansvar att bedriva verksamheten på ett sådant sätt att NN:s behov blev tillgodosedda, fastställde nämndens avslagsbeslut.

Hur tid för toabesök skall beräknas och fördelas under dagen bedömdes i en av de refererade domarna. Den funktionshindrade personen ansågs genom schemaläggningen kunna få den av Försäkringskassan beviljade assistanstiden att räcka. Personen framhöll också hos kammarrätten att hon behövde assistanshjälp för att lösa korsord. Försäkringskassan invände att denna hjälp inte omfattades av personens ansökan till kassan. Kammarrätten framhöll dock att ansökan omfattade fritidsaktiviteter, dit korsordslösning hörde, och beviljade ytterligare assistansersättning för denna sysselsättning.

Ett referat gäller en processuell fråga vid beräkning av ålderspension. Försäkringskassan beräknade en persons inkomstgrundande ålderspension i enlighet med uppgifter från Skatteverket. Länsrätten, som fann att det var ostridigt att personen haft en inkomst av tjänst som inte funnits med som underlag när Försäkringskassan fastställt hennes ålderspension, återförvisade målet till Försäkringskassan för förnyad utredning. Kammarrätten, som bl.a. anförde att beslut om beräkning av pensionsgrundande inkomst inte kan prövas av Försäkringskassan, fastställde Försäkringskassans beslut. I referatet finns hänvisningar till lagstiftningen, bl.a. EU-regler, på området.
Vidare förekommer referat av domar som rör färdtjänst och bostadsanpassning.