Välkomna till årets första nummer av OFUS JUST DET

Ur innehållet vill vi särskilt peka på en dom från Regeringsrätten. Domen kommer att få betydelse vid bedömning av föräldraansvaret. Också för bedömning av behovet hos barn med autism.

Regeringsrätten ansåg att insatser som barn utan funktionshinder inte behöver faller utanför föräldraansvaret. Man ska med andra ord inte schablonmässigt räkna bort ett antal timmar som föräldrar vanligen lägger ned på barn utan funktionshinder.

Att det hittills saknats en praxis då det gällt föräldraansvaret framhåller Regeringsrätten i ett annat avgörande där kammarrätten vägrat prövningstillstånd, men där Regeringsrätten beviljat prövningstillstånd och återförvisat målet till kammarrätten.

Då LSS och LASS infördes framhöll departementschefen i propositionen att personlig assistans inte skulle ersätta föräldraansvaret enligt föräldrabalken. Men det har aldrig varit tal om att bestämmelserna i LSS/LASS skulle ändra föräldrabalkens regler. För att belysa föräldrabalkens regler när det gäller barn med funktionshinder innan LSS/LASS infördes publicerar vi nu ett avgörande av HÖGST DOMSTOLEN från år 1996. Det gällde en försäkringsersättning för en förlossningsskada. En tonåring behövde vård dygnet runt och försäkringsbolaget ville, med hänvisning till föräldraansvaret, från ersättningen räkna av tid som föräldrar normalt lade ned på barn. HD beräknade ersättning för vård hela dygnet.

Vi publicerar för ovanlighetens skull ytterligare en dom från HD. Några personer ansåg att deras mänskliga rättigheter blivit kränkta av en kommun och yrkade skadestånd från kommunen. De åberopade Europeiska konventionen 1950-11-04 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I målet var fråga om ifall ett skadeståndsyrkande med stöd av konventionen kunde riktas mot en kommun eller om endast staten kunde göras skadeståndsskylig vid brott mot konventionen. HD bedömde att även en kommun kan dömas till skadestånd vid brott mot konventionen.

Ett regeringsrättsavgörande, som också faller lite utanför de frågor som vanligen behandlas i våra domsreferat, gäller rättsprövning, d.v.s. bedömning av om ett beslut av regeringen överensstämmer med lag. (Jämför laglighetsprövning av kommunala beslut) En kommun ville ha rättsprövning av ett beslut där kommunen förbjudits att bedriva vårdarbete i ett visst äldreboende. Regeringsrätten avvisade kommunens ansökan, eftersom endast enskilda personer kan få ett regeringsbeslut överprövat genom rättsprövning.

Tre referat behandlar kammarrättsavgöranden ang. särskild avgift enligt LSS. Länsrätten hade i alla tre fallen, som gällde insatsen kontaktperson, dömt kommunen att betala särskild avgift. I ett av fallen ansåg kammarrätten att det var oskäligt att bestämma en särskild avgift, och i två av fallen fanns visserligen förutsättningar för särskild avgift, men kammarrätten ansåg att den skulle efterges.

I en refererad dom avslog kammarrätten bilstöd för en defrosteranläggning. Bilstöd till förälder med flera barn med funktionshinder har också bedömts.

Inom området socialtjänst refererar vi en dom från Regeringsrätten som gällde bostadsbidrag. En kvinna flyttade till en ny bostad. Hennes hyreskontrakt gällde från den 1 september 2007. Eftersom den 1 september 2007 inföll på en lördag fick hon, i enlighet med hyreslagens bestämmelser, först på måndagen den 3 september 2007 faktiskt tillträde till lägenheten. Regeringsrätten bedömde att hon inte var berättigad till hyresbidrag för september.

Inom området allmån försäkring har vi bl.a. refererat en dom som gällde handikappersättning. Kammarrätten anförde beträffande en synskadad mans hjälp med hushållsgöromål är det inte var rimligt att hänvisa till makars gemensamma ansvar. I målet var också fråga om ifall mannen hade ledsyn.

I en refererad dom från Regeringsrätten var fråga om tillämpningen av tremånadersregeln då den försäkrade avbrutit den anställning som gav den inkomst som hade legat till grund för SGI och därefter varit tillfälligt anställd.

Slutligen nämner vi ett regeringsrättsavgörande som gällde ålderspension. Domen är instruktiv därigenom att tolkningen gällde svensk rätt jämförd med europarätten, bl.a. förordning (EEG) nr 1408/71. Det gällde ålderspension till en kvinna som av Förbundsrepubliken Tyskland tillerkänts ”wiedergutmachung” med anledning av att hon vistats i ett getto under tyska ockupationen av Ungern. Var denna ersättning ”pension”, vilket påverkade den svenska pensionen, eller var den ”skadestånd”.

En bild av det som måste betraktas som nutidshistoria.